torsdag 11 september 2014

Inför valet 2014 – del 5 (3 dagar kvar till valet)

Ja så är det bara några dagar kvar till valet. Just nu jobbar media febrilt med att gräva fram lik i Sverigedemokraternas garderob, för att på så sätt få människor att inte rösta på dem. Med tanke på att man säkert gör allt vad man kan för att hitta lik i garderoben, är resultatet anmärkningsvärt magert. Lade man ner lika mycket möda på att hitta komprometterande saker hos de andra partiernas representanter är jag övertygad om att man skulle kunna hitta en hel del smaskiga godbitar.

Den så hatade sajten Avpixlat.info har de senaste veckorna, som motvikt, grävt i tidningsarkiv och domar (utdömda domar är ju offentlig handling) och funnit en hel del intressanta saker om Alliansens och den Rödgröna Rörans partier. T ex hur en socialdemokratisk landstingsfullmäktigekandidat i Värmland, tillika LO-lokalordförande och ABF-ledamot, dömts för flerfaldig misshandel av sina egna barn, vid tillfället 10 och 15 år gamla. Eller vad sägs om Centerpartiets riksdagskandidat Dayana Jadarian, som nu tvingats lämna partiet efter att ha spritt grov antisemitism på sin Facebooksida (på samma sätt tvingas de SD-medlemmar som sprider rasism att lämna partiet, så det tycks ju som att SD fungerar som de andra partierna i detta avseende). Vi får inte heller glömma bort den socialdemokratiske fullmäktigekandidaten i en västsvensk kommun, som dömts tre gånger för sexuellt ofredande av småpojkar, och som fortfarande står på valsedlarna (S menar att de inte känt till domarna mot honom och att det nu är för sent att ända valsedlarna). Det finns många, många fler exempel på representanter för de, enligt Godhetskören, rumsrena partierna, som har avslöjats såsom långt ifrån så oförvitliga och hederliga som man förväntar sig av den som säger sig representera svenska folket i vårt demokratiska system. Och som dessutom säger sig stå på det godas sida. Det sista fallet (med småpojkarna) kunde man läsa om i GP (Göteborgsposten) den 10/9 2014.

Många människor, ja kanske de allra flesta, har något eller några lik i lasten. Människan är inte perfekt och skulle vi kräva att våra politiker vore felfria så skulle det nog bli ganska tomt på den politiska arenan. Huruvida man lämpar sig som politiker handlar nog mer om hur man förhåller sig till de fel man begått (kanske för flera år sedan) och de man eventuellt begått nyligen.

Det påminner mig för övrigt om när SVT för 10-15 år sedan, inför ett riksdagsval, granskade valarbetare i diverse olika valstugor. Man talade inte om att man kom från SVT och man använde dold mikrofon och dold kamera (så vitt jag vet är sådant förbjudet – står möjligen journalister över lagen?, skulle jag vilja veta). Jag kommer inte ihåg några detaljer och minns inte om man granskade alla partier. Hur som helst så framställde man sig som en vanlig väljare som villa ställa några frågor och ledde snabbt in samtalet på invandrare. Jag minns i alla fall att det var några representanter för Moderaterna som uppvisade avgrunder av fördomar och rasism. Stor skandal i media! Men å andra sidan inte ägnat att förvåna. Det finns nog mycket rasism i Sverige även i de etablerade partierna. Men just nu slåss ju människor om att framställa sig som maximalt goda och håller därför inne med eventuella avvikande åsikter. De vet ju att deras politiska framtid tar slut om de skulle råka säga fel saker.

Frågan är vilket som är bäst, ett öppet samhälle, där allt kan luftas och dryftas, eller det slutna Sverige av idag, där vissa ämnen är tabubelagda, och där den som bara antyder någon otillåten frågeställning riskerar att förlora både arbete, politiska uppdrag och sina vänner (som därmed visar att de inte var några vänner). Jag tror det första är att föredra. Då kan man i en öppen debatt bemöta åsikter man inte tycker om. Och har man rätt (t ex att dagens massinvandring är bra för Sverige), ja då kan man bevisa detta med statistik och andra fakta. Och det är ju så det skall gå till i en demokrati.

Nyligen avslöjade media att en företrädare för SD bl a sagt att ”islam är som en cancer”. Detta har av i stort sett alla media basunerats ut som ett rasistiskt påstående för att bevisa att SD är ett nazistiskt parti. Men om vi nu vill vara logiska och inte bara ideologiska, så kan vi direkt konstatera att påståendet inte kan vara rasistiskt. Islam är nämligen ingen ras (handlar inte om biologi) utan en ideologi/religion. Om att kalla islam för cancer är rasism, då är i så fall, med tvingande logisk nödvändighet, också att kalla nazismen för cancer, ett uttryck för rasism. Det finns för övrigt mängder av artiklar i våra media där man kallar SD för en cancer. Jag såg en sådan rubrik bara häromdagen. Rasismen är tydligen ganska vanlig i vårt land, även hos den självutnämnt goda sidan, om nu all kritik av religioner och ideologier är rasism. Vilket det alltså inte är.

Det är således inte rasism att likna islam vid cancer. Jag har själv den åsikten (att islam är som en cancersvulst). Däremot anser jag inte att muslimer är en cancersvulst. De är människor precis som alla andra och har samma värde och samma rättigheter som alla andra, precis som att nazisterna under WW2 hade samma värde som alla andra människor (men det nazisterna gjorde var inte bra, det var ondskefullt och vidrigt). Även om muslimerna har lika stort människovärde som en svensk eller som vem som helst, så har de inte rätt att komma hit och ta vårt land ifrån oss. De har inte mer människovärde än en etnisk svensk (vilket verkar vara den allmänt accepterade åsikten bland kultureliten).

Såvitt jag vet är SD:s officiella åsikt att man är mot islamister men för islam (de som formulerat SD:s politik är förmodligen inte troende och förstår därför inte hur en religion fungerar – om man inte tror på något övernaturligt kan man omöjligen till fullo förstå sig på religioner). Problemet är att SD, i likhet med alla andra partier, inte förstår vad islam är. Jag som personligen ägnat flera år åt att sätta mig in i islams heliga skrifter, har kommit fram till helt andra slutsatser än de företrädare för Godhetskören som uttalar sig positivt om islam (och som inte lagt ned tid på att seriöst undersöka islam). Islam och islamismen går inte att skilja åt. Islamisterna är de sanna muslimerna, om man med sanna muslimer menar de som tar sin tro på allvar och som till punkt och pricka följer Koranen och Muhammeds undervisning i hadítherna. Islamisterna anser sig själva vara de sanna muslimerna (och det är de också, eftersom de bevisligen följer islam till punkt och pricka). För övrigt, vilket jag nämnt i andra artiklar, så finns många indikationer på att IS har stort stöd bland t ex Europas muslimer. Ytterst få muslimer i Europa (ja knappt några) har uttryckt skarp kritik mot IS (undantag finns, bl a så har en mullah utfärdat en fatwa mot IS, men han utgör ett extremt undantag). Att makthavarna i Irak, Jordanien etc ser IS som ett hot, är inte i första hand för deras korantolkning, utan för att makthavarnas egen maktställning hotas av IS (givetvis har det också med ekonomi att göra – arabvärldens kungar och presidenter och vad de kallas lever verkligen som kungar förväntas leva, dvs i ofattbar, extrem lyx, och det skulle snabbt ta slut om IS fick makten i deras respektive länder).

Företrädarna för Godhetskören (kultureliten=kulturdräggen) i vårt land talar i mun på varandra i sin iver att berätta för svenska folket att IS inte har något alls med islam att göra. Hur vet de det? De vet ju ingenting om islam mer än vad det berättas för dem från olika försvarare av islam. De har aldrig läst Koranen eller hadítherna eller sharíalagen. IS är de sanna muslimerna, dvs de är korantrogna muslimer som följer sin herre och mästare (Muhammed och dennes uppdragsgivare Allah). IS är helt enkelt pingstmuslimerna eller livetsordsmuslimerna eller väckelsemuslimerna eller vad vi nu vill kalla dem för (därmed antyder jag inte att det finns några läromässiga likheter mellan kristna samfund och IS). När de halshugger kristna i Irak gör de exakt vad Koranen och hadítherna befaller dem att göra. De följer islams heliga skrifter lika noggrant som den som köpt en komplicerad byrå från Ikea följer den medföljande manualen. När islam erövrat ett område får ”Bokens folk” (kristna och judar) behålla sin tro om de antingen lämnar området, böjer sig under islam och betalar en straffskatt (jizya) och lever i ett apartheidliknande tillstånd som dhimmis (kommer en muslim på trottoaren måste man kliva ut i gatan och släppa fram muslimen etc, etc) eller blir muslimer. Eftersom de kristna i Irak etc inte vill fly (från sina hus och åkrar, det är ju allt de äger) och eftersom de inte vill bli muslimer (varför skulle de bli det?) och inte vill betala straffskatt, så skall de halshuggas. Alla andra (dvs de som inte är kristna eller judar) får välja mellan att bli muslimer om de inte redan är det, eller dö. Punkt slut. Detta är exakt, exakt, exakt vad islams heliga dokument säger, klart och tydligt så att det är omöjligt att missuppfatta. Det finns inget tolkningsutrymme här. Så kom inte och snacka om att IS inte har något med islam att göra! De visar exakt vad islam är och står för!!! Och de ger oss en föraning av vad som väntar Sverige om 50 år eller kanske kortare tid än så. Och våra politiker verkar inte ha bråttom nog att se till att detta framtidsscenario går i fullbordan. Helst så snart som möjligt!

Självklart kan man ha synpunkter på att någon säger att islam är som en cancer. Självklart är detta sårande för muslimer (men de tar sig samtidigt rätten att kalla kristna och judar för de mest fruktansvärda saker). I en demokrati måste det vara tillåtet att komma med skarp kritik mot religioner och ideologier, och även kritik som sårar! Annars är det inte demokrati! Under inga som helst förhållanden är det rasism att kalla islam för cancer. Det kan det inte vara, som jag visat ovan! I så fall är det som sagt lika mycket rasism att kritisera nazismen, och det faller väl ändå på sin egen orimlighet. Eller? Sedan kan man tycka att det är onödigt att jämföra islam med cancer. Visst man måste inte säga allt som är sant. Allt är inte lämpligt att säga. Men att kritisera islam, även mycket skarpt, måste vara tillåtet. Islam påstår ju sig vara den yttersta sanningen och har som mål att ta över hela världen och tvinga in alla människor i sitt system. Nog måste det väl ändå vara tillåtet att seriöst granska en religion som kommer med sådana anspråk?!

Dessutom, hur mycket fruktansvärda saker har inte sagts om kristendomen? Richard Dawkins beskriver i sin bok Illusionen om Gud (utgiven på Leopard Förlag – var annars) Gamla Testamentets Gud på följande sätt:
Mycket talar för att Gamla Testamentets Gud kan betraktas som världslitteraturens mest osympatiska karaktär; avundsjuk och stolt över det; ett småsint, orättvist, oförlåtande kontrollfreak; en hämndlysten, blodtörstig etnisk rensare; en kvinnohatande, homofobisk, rasistisk, barnamördande, folkmördande, sonmördande, pestspridande, storhetsvansinnig, sado-masochistisk, nyckfullt illvillig översittare.
Jag har aldrig läst någon kritik av denna formulering, vare sig i recensioner eller allmänt. Tvärtom har många recensenter i Sverige höjt den till skyarna. Man undrar vad som skulle hänt om någon hade skrivit liknande formuleringar om islam. Då hade hela kulturdräggen gått i taket. Boken hade med all sannolikhet dragits in och förlaget hade fått be om ursäkt. Etc, etc.

Hård kritik av den kristna tron är mycket vanlig i dagens Sverige och jag har mängder av exempel på detta i andra artiklar (obs, jag har inget emot att man kritiserar den kristna tron – är den sann håller den för kritik och är den inte sann, ja då är det dags att skrota den). Och även ren skändning. Ta bara ICA-reklamen i påskas (kristendomens heligaste högtid) där man drev med Nattvarden (kristendomens kanske heligaste handling) och kopplade den till sex! Och sedan knappt bad om ursäkt. Ja man bad inte om ursäkt. Reklamen drogs visserligen in, men någon verklig ursäkt kom aldrig. Kritiken från kulturdräggen mot denna skändning av den kristna tron lös nästan helt med sin frånvaro och speciellt de som normalt försvarar islam mot varje form av kritik var helt tysta. Detta kära läsare kallas ondska!!! Det skulle vara intressant att se vad som skulle hända om ICA gjorde en motsvarande parodi (eller vad man skall kalla det) om islam mitt under Ramadan. Nåja, det vet man ju vad som skulle hända. För övrigt så förknippar jag nu ICA-Stig med kristendomshat och byter kanal så fort ICA-reklamen sänds. Det kanske inte direkt var tanken med reklamfilmen i påskas. Med en sådan reklambyrå behöver ICA inga fiender.

Slutsatsen blir att det är fullt tillåtet att i princip säga precis vad som helst om den kristna tron utan att detta räknas som kränkning eller rasism. Samtidigt räknas i princip all kritik av islam som värsta sortens rasism och kränkning. Förklara det, det som kan. Men det kan man inte, eftersom ondskan inte låter sig förklaras. Den är bara ond. Den vill förstöra allt. Dvs allt som är gott. Jag ser dessvärre inte islam som en god faktor i världen utan som lika ondskefull och destruktiv som Hitlers nazism! På min hemsida har jag en artikel där jag jämför bl a islam och nazismen och visar att dessa två ideologier är intill förväxling lika.

Normalt skulle man tycka att när människor från en annan kultur oombedda slår sig ner i ett annat land, och dessutom försörjs av medborgarna i detta land, så skulle de anpassa sig till det land de kommer till. Och de skulle dessutom vara tacksamma. Men så är det inte annat än i undantagsfall. Och maktens företrädare i Sverige tycker tydligen det är så det skall vara. Svenska folket skall anpassa sig till islam och inte tvärtom.

Låt mig avsluta med ett exempel från verkliga livet. I LV (Länstidningen Norr/Vimmerby Tidning) kunde man den 5/9 2014 läsa en artikel med rubrik, ”De har tröttnat på nonchalansen”. Artikeln handlar om samhället Målilla i Småland och ett asylboende där, kallat Moliljan. Jag citerar:
De reagerar på nonchalansen. Från de asylsökandes sida, och framför allt från Migrationsverkets.
Micke Lindqvist och Gert Schuld känner sig inte respekterade, aldrig någon gång tidigare har det varit som nu att bo vid Moliljan.
– Kalla oss inte rasister, säger Gert Schuld. Vi vill bara ha den respekt man kan förvänta sig och att Migrationsverket ska lyssna till våra problem.
– Vi har de asylsökande springandes i våra trädgårdar, de stjäl av våra grönsaker och blommor, förstör och tar lyktor och konstverk, vägrar stå i kö i affären, går mitt i gatan och vägrar flytta på sig även om det kommer en bil. Bland annat. Och när det var absolut eldningsförbud i hela länet – ja, då träffade vi på två killar med tändare som skulle elda i skogen.
– För att inte tala om hur skräpigt det blivit här. Cigarettpaket, blöjor, porslinsmuggar, bestick, ja, allt möjligt kastas, tillägger Micke och visar ett fotografi på hur matrester slängts ut genom Moliljans fönster och i naturen bredvid. De samlar uppenbarligen på sig mer mat från matsalen än de orkar äta upp. Det är fruktansvärt dålig respekt mot de landsmän som sitter hungriga kvar i ett flyktingläger.
Det är ju konstigt att en tidning vågar ta med sådana här synpunkter. Men detta är vardagen för svenskar som bor i samhällen där det finns många s k nysvenskar (så värst mycket nysvenskar verkar de inte vara, snarare gammelaraber och gammelafrikaner). Jag läste nyligen om ett samhälle i Skåne med 800 invånare som hade tagit emot 300 invandrare. Efter någon månad fick man stänga Pressbyråkiosken på grund av alla hot och rån och snatterier och vandalisering. Plus liknande nedskräpning som talades om ovan.

Så beter sig inte flyktingar. Riktiga flyktingar! De är tacksamma för att de får en fristad. De här människorna (självklart finns undantag) är fräcka, arroganta, otacksamma och beter sig rent ut sagt som svin! De kommer förvisso från en annan kultur, men då är det deras sak att försöka lära sig hur man beter sig i ett annat land. Islam är en aggressiv erövrarkultur och många muslimer betraktar sig redan som herrefolket i Sverige. Och de beter sig verkligen som så. Och de uppmuntras till detta genom svenska folkets ofattbara ynklighet som i stället för att tala om för invandrarna vad som gäller här, backar och ber om ursäkt för Sveriges kultur och allt annat. Detta förstärker muslimernas dåliga sidor. Hos DB Schenker, det stora åkeriföretaget i Sverige, kunde man idag läsa på på deras hemsida:
Leveranser till postnummer i Rinkeby stoppas tills vidare
DB Schenker stoppar tills vidare leveranser till postnummerområdena 163 70, 163 71, 163 72 och 163 73 i Rinkeby.
Det beror på att vi inte kan garantera säkerheten för vår personal. Vi ser därför ingen annan möjlighet än att åberopa ansvarsbefrielse enligt bestämmelserna om Force majeure.
Publiceringsdatum: 2014/09/11
Två av deras chaufförer har överfallits i området och en av dem misshandlades svårt. Detta kära vänner är det Sverige som väntar oss, när islam breder ut sig alltmer.

Personligen anser jag att invandrare som beter sig på det här sättet omedelbart skall utvisas. Det skall inte ens behövas någon rättegång utan bör räcka med att deras skuld är fastställd.

Låt mig avsluta med vad en av min läsare skrev till mig för några år sedan. Han är äldre än jag och har personliga minnen från tiden under Andra Världskriget (jag föddes 1942 och var således bara 3 år när kriget tog slut – jag har dock starka minnen av att man använde ransoneringskort när man skulle handla, vissa varor var tydligen ransonerade ytterligare några år efter krigsslutet). Under kriget kom en hel del flyktingar till Sverige. När det gällde att ta emot judar före kriget så var det i stort sett stopp. Man var rädd för hur svenska folket skulle reagera om det kom för många judar hit. Konstigt att man inte är rädd för hur svenska folket skall reagera när man idag tar in horder av muslimer i vårt land. Hur som helst så skrev min läsare:
Jag minns väl situationen i min lilla hemstad Gränna under de senare åren av andra världskriget. Alla hotell var fulla av flyktingar och alla privata hem som hade möjlighet därtill upplät husrum. Det var südettyskar, det var danskar, norrmän och andra grupper som flytt undan vidrigheter. Dessa människor uppfattades alla av lokalbefolkningen som verkliga flyktingar i behov av hjälp. I den situationen var det som vi idag kallar integration (då okänt ord) inte ett problem, lokalbefolkningen hade vidöppen famn för alla dessa hjälpbehövande människor. Då fanns tacksamhet bland flyktingarna – detta ord har jag sällan eller aldrig hört (förlåt om jag missat något) i dagens flyktingdebatt. Idag har "flyktingarna" en annan attityd. Om de inte redan på förhand lärt sig den svenska kravmentaliteten tillägnar de sig den snabbt efter hitkomsten. Kommer "flyktingarna" från muslimska länder faller svenska politiker och "tyckare" i press och TV på knä i stum beundran inför dessa människor. Och diskuterar man kriminalitet uppträder alltid den skäggige och på svenska något brytande professorn i kriminalitet vid BRÅ och försvarar invandrargruppen.
En sak en säker, de som kom hit då var tacksamma för att vi tog emot dem och de gjorde allt för att försörja sig själva och inte ligga svenska folket till last. Och de gjorde också allt för att anpassa sig till svenska seder och bruk. Och de begick knappast rån eller gruppvåldtäkter och brände vare sig bilar eller skolor.

Man undrar hur länge svenska folket kommer att fortsätta att acceptera förstörelsen av vårt land?! Alltför länge misstänker jag. Ack vårt arma land, som förmodligen är räddningslöst förlorat. Det skall bli intressant att se vad folk kommer att säga om 50 år.