måndag 19 juli 2010

Sommarlustigheter

Vi har väl alla då och då upptäckt roliga översättningsfel i olika sammanhang (TV, böcker, manualer etc). Jag har under årens lopp antecknat några sådana. Som lite rolig kuriosa så här i sommarvärmen ger jag nedan några exempel från TV. De flesta är hämtade från filmer om flyg, teknik, Andra Världskriget och liknande på Discoverykanalerna. En del av exemplen förutsätter vissa fackkunskaper, så för att alla läsare skall kunna se det roliga förklarar jag lite grand. På så sätt blir ju artikeln också allmänbildande.

1. Ett program handlade om det berömda och synnerligen användbara, propellerdrivna, fyrmotoriga transportplanet C-130 Hercules (TP 84 i Sverige). Dessa plan har, precis som de flesta kommersiella propellerplan idag, turbopropmotorer. Kolvmotorer, som alla propellerplan hade tidigare, och som fortfarande används på mindre propellerplan, har kolvar som går fram och tillbaka (precis som en vanlig bilmotor). Denna rörelse måste sedan omvandlas till en roterande rörelse via vevstakar och vevaxel, vilket innebär en del svagheter. För det första utsätts systemet för ojämna belastningar, eftersom rörelsen åstadkoms av en explosion, vilket innebär stora krafter på kolvar och vevaxel under korta ögonblick. För det andra är själva mekanismen för att omvandla kolvarnas fram- och återgående rörelse till rotation komplicerad och har en tendens att gå sönder. En turbopropmotor är i princip en jetmotor, där man kopplat en propeller till en av turbinerna. Eftersom den endast har roterande delar (kompressor, turbin etc) är den totalt överlägsen en kolvmotor när det gäller tillförlitlighet. Jämför man en turbopropmotor med en fysiskt lika stor kolvmotor har den förra dessutom mångdubbelt fler hästkrafter.

C-130 Hercules

Ovanstående förklarades i programmet. Dessvärre blev översättningen:

”Motorerna som driver propellrarna är inga vanliga motorer. De är jetmotorer och innehåller en snabbt roterande turbin och inga rörliga delar.”

Det är ju ganska fantastiskt att ha en motor utan rörliga delar (som dessutom innehåller en snabbt roternade turbin). Då förstår man verkligen varför den är driftssäker.

2. Autogyron var en föregångare till helikoptern och var ganska populär på 1930-talet. I en långfilm på TV förekom följande översättning:

”King [en person] skall landa på gräsmattan i en autogiro

Avro 620 Autogyro

Jag utgår från att läsaren känner till autogiro (som innebär automatiska utbetalningar till ett bankgiro eller plusgiro. Ett obetydligt fel kanske, men icke desto mindre roligt för den som är flygintresserad.

3. I ett program om militära flygplan skulle man förklara skillnaden mellan ”smart bombs” och ”dumb bombs”. Det förstnämnda (”smarta bomber” på svenska) är bomber, som efter att de släppts från ett flygplan, styrs mot målet med hjälp av GPS eller en laserstråle. Dessa träffar ofta inom maximalt någon meter från målet. Den andra typen (kallad ”dumma bomber” på svenska) släpps från planet och faller sedan fritt mot målet utan att styras. Genom att använda fiffiga bombsikten, som tar hänsyn till höjd, planets fart, vindar, lufttryck etc, försöker man släppa bomben på rätt ställe för att den skall hamna så nära målet som möjligt. Precisionen i detta fall blir ofta 50 meter eller sämre.

I programmet översattes ”dumb bombs” med ”domedagsbomber”. Jag fick mig i alla fall ett gott skratt.

4. Klaffar (”flaps” på engelska) är en anordning på vingarnas bakkant, som dels ökar lyftkraften, dels har en bromsande effekt (speciellt om man fäller ut maximal klaff). Dessa fälls oftast ut vid start (lite grand) och alltid vid landning (ofta maximalt).

I ett flygprogram hade man följande förklaring ”För att få låg landningshastighet kommer det ut plattor ur vingarna”. Aningen förvirrande för den vetgirige som vill lära sig något när han ser på TV.

När det gäller trafikplan turas kaptenen och styrmannen (andrepiloten) om att flyga planet. Den som flyger planet kallas PF (pilot flying) och den som inte flyger planet kallas PNF (pilot not flying). Varannan sträcka är således kaptenen PF och andrepiloten PNF och varannan sträcka är det tvärtom. PNF assisterar PF och sköter radiotrafiken och fäller in och ut landningsställ, klaffar etc på order av PF. Under inflygning mot banan säger kanske PF ”flaps 35!”, vilket betyder att PNF skall fälla ut 35 graders klaff. I ett program översattes detta ”expandera vingarna”. Jag och en flygkunnig kompis (gammal flygvapenpilot och flygkapten i SAS) höll på att dö av skratt. I ett annat program kallade man samma sak för att "ruffa till vingarna". I ytterligare ett annat program sade PF ”gear down!” på finalen (strax innan landningen), vilket betyder att PNF skall fälla ut landningsstället. Översättningen blev ”landningsutrustning!”.

Klaffar (flaps) delvis utfällda

Trafikplan har, förutom klaffar på vingarnas bakkant, s k ”slats” på framkanten. Dessa använda alltid vid start och landning. Först fäller man ut slats och sedan klaffarna i olika steg, allt eftersom man minskar farten i samband med landning. ”Slats” översattes i ett program med ”vingspjäll!” Jag ser framför mig en pilot (PF) som först begär ”Vingspjäll!” och sedan ”Expandera vingarna”. När PNF ser ut som ett frågetecken säger PF "Jag menar kom ut med plattorna ur vingarna". PNF ser fortfarande ut som ett frågetecken och PF säger då "Ruffa till vingarna". Slutligen säger PF till den vid det här laget förskräckte PNF, ”Landningsutrustning!” Jag är övertygad om att PNF, efter den sista ordern skulle säga ”My controls”, vilket betyder att vederbörande tar över flygningen (något som kan göras när man t ex misstänker att kollegan håller på att få ett mentalt sammanbrott och inte längre är kapabel att flyga ett flygplan).

Slats utfällda

5. I flera program har man i översättningen sagt att ett jaktplan kan flyga med dubbla ljushastigheten (man menar givetvis dubbla ljudhastigheten). I oräkneliga program påstår man att jetplan tankas med bensin, när de i själva verket drivs av fotogen (man översätter således ”jet fuel” eller bara ”fuel” till ”bensin”. Detta är ett lika vanligt standardfel som påståendet att dykare har ”syretuber”. Det senare hävdas i alltför många program om dykning. Det finns visserligen speciella situationer där man använder rent syre (t ex attackdykare), men då kan man bara dyka ner till 10 m djup. Går man ned djupare riskerar man att dö av syreförgiftning om man andas rent syre. Det normala är att man har luft under högt tryck i tuberna. Det heter således inte syretuber utan lufttuber!

6. När man provflyger ett nykonstruerat flygplan har man ofta ett eller flera följeplan i luften samtidigt. Dessa flyger nära det plan som skall testas (åtminstone under de första provflygningarna) och kontrollerar att landningsstället går in ordentligt etc. Dessa kallas således ”följeplan” (”chase plane” på engelska). I ett program var den korrekta översättningen ”Följeplanet flyger ikapp för att se om landningsstället är utfällt”. Discoverys översättning blev, ”Jagaren flyger ikapp för att se om landningsstället är utfällt”. Hej och hå!

7. De som översätter har ofta ingen som helst uppfattning om vad som är rimligt. I ett program hävdade man att när F-18 (ett hangarfartygsbaserat jaktplan som skjuts iväg med katapult – katapulten på ett amerikanskt hangarfartyg kan ha en effekt på 10 miljoner hästkrafter!) lättar från hangarfartyget så har planet en hastighet på 800 knop, medan det i själva verket ligger runt 130 knop (beroende på hur tungt lastat planet är). Ett plan som lättar först vid 800 knop skulle, vid start från en vanlig bana (utan katapult), behöva en banlängd på 10 mil eller något liknande, plus att däcken skulle punkteras redan vid 200 knop, dvs långt innan planet kommit luften. I ett annat program fick man se ett C-5 Galaxy transportplan (ett jättelikt amerikanskt jetdrivet transportplan) som lufttankade. Texten löd, ”Till slut är planet fulltankat med 120 kg gas”. För det första är det fotogen och inte gas man tankar. 120 kg fotogen räcker bara några sekunder. Det handlade i stället om 120 ton fotogen.

8. Och nu till några mer allmänna översättningsgrodor. Vid ett tillfället skulle man översätta ”Inredningen var uppsliten”. Det blev ”Inackorderingen var uppsliten”. Det var förmodligen bara ett slarvfel, men inte desto mindre ganska roligt.

East Anglia (ett grevskap i England) översattes nyligen till ”Östangeln”. En riktig höjdare tycker jag.

Under Andra Världskriget invaderade USA Stillahavsön Guadalcanal, vilken var ockuperad av japanska styrkor. Striderna där blev mycket blodiga. 7 000 amerikaner och 31 000 japaner fick sätta livet till. Operationen brukar kallas ”The battle of Guadalcanal”. Detta översattes ”Slaget om Guadalkanalen”. Översättaren trodde således att det rörde sig om en kanal. Inte mycket allmänbildning där inte.

En annan berömd operation under Andra Världskriget var Ardenneroffensiven, som på engelska kallas ”Battle of the Bulge”. De allierade började närma sig Tyskland i slutet av 1944. Hitler hade i hemlighet lyckats samla ihop en stor slagstyrka med soldater, stridsvagnar etc i den vidsträcka Ardennerskogen (därav namnet Ardenneroffensiven). Den 16 december anföll man helt oväntat de allierade, som trodde att tyskarna i stort sett var slagna. Tyskarna lyckades bryta igenom de Allierades linjer och åstadkom en stor utbuktning (bulge lika med bula) i fronten. Därav namnet Battle of the Bulge. Till en början gick det bra för tyskarna, som hade tur med vädret. På grund av dimma och låga moln kunde de Allierade nämligen inte använda sina överlägsna flygstyrkor. Så småningom klarnade det upp och de tyska styrkorna mer eller mindre utplånades av de Allierades bomb- och jaktbombplan. The Battle of the Bulge var en chansning från nazisternas sida, som påskyndade krigsslutet, eftersom tyskarna här förlorade sina bästa soldater och en stor del av sina stridsvagnar etc.

I ett program som handlade om Ardennersoffensiven översatte man Battle of the Bulge med ”Slaget om Bulge” (vilket väl skulle uttalas på svenska precis som det stavas). Det borde vara straffbart med sådana översättningar. Jag höll på att dö av skratt.

9. I ett program som handlade om stridsvagnar under Andra Världskriget sade speakerrösten ”If they were hit by a round they had only a few seconds to get out of the tank”. Korrekt översättning skall vara, ”Om de träffades av ett projektil (från en kanon) hade de bara några sekunder på sig att ta sig ut ur vagnen (innan den exploderar)”. Översättningen löd, ”Om de träffades av en runda hade man bara några sekunder…” (round betyder således i det här sammanhanget kula eller projektil).

10. Jag har sparat det bästa till sist. Här kommer en riktig höjdare. I ett flygprogram skulle man berätta om motorn på ett flygplan. En vanlig kolvmotortyp på flygplan, speciellt förr, var den s k stjärnmotorn (”radial motor” på engelska). Där sitter cylindrarna i en stjärna (ungefär som ekrarna i ett vagnshjul). Ibland hade man flera lager av ”stjärnor”. I en vanlig bilmotor sitter ofta cylindrarna i en rad (kallas radmotor) eller i ett V (t ex V8, som har två rader med fyra cylindrar i varje rad, och dessa rader har en vinkel mellan sig, precis som benen i bokstaven V). En stjärnmotor måste ha ett udda antal cylindrar (i varje lager om man har flera lager) för att fungera. Vanligt var 7 cylindrar. Motorerna hos de sista stora kolvmotordrivna passagerarplanen (t ex Super Constellation) hade fyra stjärnlager med sju cylindrar i varje, dvs totalt 28 cylindrar, och varje motor kunde ge effekter på upp till 3 000 hästkrafter eller till och med mer.

Stjärnmotor

I det aktuella programmet sade speakerrösten att planet hade en ”fyrtakts stjärnmotor” (”a four stroke radial engine”). Jag utgår från att läsaren vet vad en fyrtaktsmotor är. I stort sett alla bilmotorer idag är fyrtaktare (insug, kompression, explosion och utblås kallas de fyra ”takterna”). Översättningen blev (jag får be läsaren att sätta sig ner och hålla i sig) ”en strålmotor i fyra led”. Att jag inte dog den gången är ett rent mirakel.

Nu kanske läsaren tycker att jag är en riktig besserwisser. Vad spelar det för roll om det förekommer lite översättningsfel? Jag skulle vilja säga att det spelar stor roll. Man lurar människor!. Tänk en tonåring som har sett en film på Discovery, National Geographic etc och berättar i skolan om att flygplanen hade en ”strålmotor i fyra led” eller kanske skriver en uppsats om Slaget vid Bulge. Han kommer ju att framstå som en ren idiot inför sina kompisar och bli utskrattad. Varför kan man inte göra det rätt?

De som översättar kanske är duktiga på engelska. Det får vi ju hoppas. Men det hjälper inte. Även om de vore professorer i engelska språket så hjälper det inte. Man måste kunna facktermerna annars är det omöjligt att översätta korrekt. Dessutom måste man ha en viss allmänbildning annars kanske man tror att Slaget om Guadalkanalen är en bra översättning. Jamen, tänker någon, det är inte så lätt. Man kan inte begära att översättarna skall känna till olika facktermer eller vara allmänbildade. Både ja och nej skulle jag vilja säga. Man kanske inte kan begära att en översättare kan flygtermer. Fast varför inte? Skall man översätta tekniska program kanske man måste kunna tekniska termer. Eller hur?

Men det finns en ytterligare möjlighet. Man kunde låta varje översättning granskas av någon pensionär med fackkunskaper. Det skulle kanske räcka med att betala 500 kr per 30-minutersfilm för detta, en struntsumma i sammanhanget. Jag skrev faktiskt till Discovery och förslog ett sådant förfarande, men fick givetvis det vanliga idiotsvaret, ”Tack för att du hörde av dig! Vi arbetar ständigt på att förbättra våra program… blah, blah, blah….”. Förmodligen var svaret skrivet av något datorprogram.

Summa summarum. Jag tycker det är oförskämt mot tittarna att ha värdelösa översättningar på tekniska program. På så sätt lurar man människor och påståendet att man blir allmänbildad genom att titta på TV blir ett falskt påstående. I själva verket blir man lurad och riskerar att bli betraktad som en idiot när man berättar om något TV-program man sett och det råkar finnas någon kunnig person bland åhörarna. Det är uselt av Discovery etc att inte kräva mer av de företag som översätter deras program.