söndag 1 februari 2009

Gazakonflikten — summa summarum

Så är Israels operationer i Gaza avslutade – för den här gången. Massmedias orättfärdighet har varit monumental. Det intressanta är att SVT trots allt varit något mer nyanserade än t ex P1. Man inbillar ju sig annars att en förment seriös radiokanal som P1, mer än någon annan kanal, skall stå för objektivitet och opartiskhet och låta alla sidor komma till tals. I SvD och DN har man släppt igenom flera artiklar som skarpt kritiserat Hamas och låtit representanter för Israel komma till tals. Även SVT har i någon mån gjort detta och varit förvånansvärt objektiva (vilket inte skall tolkas som att de varit opartiska), vilket följande exempel visar:
På text-tv häromdagen var en av rubrikerna att Israel hade skadat ett antal skolbarn. I själva artikeln kunde man sedan läsa att Hamas raketbeskjutit Israel och även dödat en israelisk soldat, och att Israel hade gensvarat på detta. Givetvis hade Hamas avlossat sina raketer omgivna av barn (kanske intill en skola, där man antagligen hindrat barnen att fly undan). Man tycker att rubriken borde varit att Hamas avlossat raketer mot Israel. I texten skulle det sedan berättats om hur Israel besvarade detta. Kausalitet handlar ju om orsak och verkan och inte om verkan och orsak. Invasionen i Normandie var t ex inte det som orsakade Andra Världskriget.

Hur som helst är det mycket anmärkningsvärt att P1 idag tycks vara den minst objektiva och mest partiska av alla kanaler (detta gäller inte bara rapporteringen om Israel utan också hur man behandlar kristen tro och intelligent design och liknande ämnen, som inte är politiskt korrekta – just nu). Ja P1 är inte bara minst objektiv bland publicserviceorgan, utan till och med mindre objektiv än de flesta dagstidningar och betalkanaler. Personligen anser jag att P1 skulle fråntas sin status av public service, eftersom man inte lever upp till sitt uppdrag.

Efter att striderna avslutats visas nu allt fler bilder från förödelsen i Gaza (under själva konflikten fanns få utländska journalister inne i Gaza). Man talar om alla döda barn (givetvis en stor tragedi) och förödelsen, men man talar om detta som att Hamas inte fanns och aldrig avlossat några raketer, och som att Israel oprovocerat attackerat Gaza med målet att döda så många barn som möjligt. Cecilia Uddéns (denna människa är en skam för allt var sann journalistik heter) rapporterar ständigt från Gaza och berättar snyfthistorier om lidande barn och den snälle skräddaren som är ledsen över sitt bombade skrädderi. Men aldrig någonsin varför det är som det är! P1:s uppgift är att ge lyssnaren en förståelse för vad som försiggår i Mellanöstern. Jag säger inte att det är fel att också peka på det lidande som krig alltid för med sig. Men om man inte gör några som helst försök att förklara varför Israel nu gick in i Gaza, sysslar man inte med rapportering utan indoktrinering (en sådan förklaring måste rimligen innebära att man ger en tillräcklig bakgrund till det som sker just nu).

Ett konkret exempel på mediavinklingen hämtar jag från Expressen den 10/1 2009, dvs mitt under pågående konflikt. Man har där ett helt uppslag (sid 12-13) med titeln ”Född mitt i invasionen” med underrubrik ”De hotade att begrava oss levande”. Och så var det bilder på israeliska stridsvagnar och en bild på en jättesöt liten flicka med stora, frågande ögon som längtar efter sin pappa. Längst ned på sidan ger man en översikt över kriget i ”faktarutor” (eller mer korrekt; "indoktrineringsrutor"). I rutan som sammanfattar den 19/12 läser vi:
Den sex månader långa vapenvilan mellan Israel och Hamas går ut. Båda sidor vägrar förlänga avtalet. Israel fortsätter sin blockad och Hamas avfyrar fler raketer mot israeliska samhällen.

Det är ju fantastiskt att man överhuvudtaget nämner att Hamas avfyrar raketer. Man får väl kanske vara tacksam för det. Men framställningen blir väldigt missvisande. Man antyder att båda sidor har lika stor skuld. Ja genom att nämna Israel först, ”Israel fortsätter sin blockad och Hamas avfyrar…”, ger man intrycket av att Hamas’ raketer är ett svar på Israels blockad. I själva verket är det precis tvärtom. Israel blockerar Gaza för att hindra Hamas att smuggla in ännu fler raketer (om FN skötte sitt uppdrag och inte vore en del av konflikten, borde FN sätta stopp för vapensmugglingen, då hade vi sluppit det som skedde nu). Man undviker i artikeln att nämna att Hamas inte erkänner vare sig Israels existens eller rätt att existera. Ja, Hamas erkänner inte ens det judiska folkets rätt att existera (leva), eftersom man gång på gång klartgjort sitt mål att utplåna alla jordens judar. Det ju är detta som är orsaken till konflikten och till den kritiserade mur som Israel nu omgärdar sig med. Skulden ligger hos Hamas och de militanta islamisterna till 100 procent! Intressant att den journalist som skrivit artikeln heter Kassem Hamadé. Denne är ökänd för sina vinklade artiklar i diverse olika frågor. Kanske Hamadé är Expressens svar på P1:s Cecilia Uddén.

Med andra ord en urusel artikel, som inte på något sätt bidrar till att ge läsaren en korrekt bild av Gazakriget (eller vad vi nu skall kalla det). Artikelns mål var uppenbarligen att demonisera Israel och inget annat.

Hamas gömmer sig bland civila, deras soldater och vapen transporteras i FN-ambulanser, de har ofta inte uniform utan bär civila kläder eller är t o m utklädda till läkare och sjukskötare, de använder civila byggnader som vapenförråd och bunkrar, de utnyttjar civila, inkluderande barn, som sköldar etc, etc. Enligt internationell lag är det förbjudet för stridande part att uppträda utan uniform, att gömma sig bland civila, att utnyttja sjukhus, ambulanser etc för att lagra och transporter vapen etc. Att bryta mot detta räknas som krigsförbrytelse. Genom att konsekvent överträda internationell lag bär Hamas det juridiska ansvaret för alla civila offer och då också barnen. Hamas bär skuld till detta!!! Enbart Hamas!!! Inte Israel!!! Israel har försvarat sig mot en aggression som pågått i många år. Även om inte så många israeler dött de senaste åren (bl a tack vare att man byggt ”Muren”) är det oerhört traumatiskt att hela tiden höra larm och sedan ha 15 sekunder på sig att ta skydd (vilket gäller för t ex invånarna i Sderot). Judiska barn lever under en fruktansvärd press. Ingen stat kan acceptera något sådant från ett grannland (inte ens Sverige – antagligen det fegaste av alla länder i världen). Att inte fler israeler dött beror inte på Hamas bristande vilja utan på Hamasledarnas monumentala oduglighet.

Att Israel valde att slå till just nu har säkert flera skäl. Dels att man hade fått nog. Man hade gång på gång varnat Hamas att fortsätta att skjuta raketer. Även Egypten och andra arabiska ledare hade varnat Hamas (något som P1 undvikit att nämna). En ytterligare faktor var att Iran håller på och förser Hamas med raketer som når mycket längre och har bättre precision (de når ända till Tel Aviv) och bär större sprängladdning. Dessa raketer smugglas in genom tunnlarna mot Egypten och man ville täppa till dessa tunnlar. Antagligen ville man också kunna avsluta operationen innan USA:s nye president installerades. Dels ville man inte försätta honom i en svår situation omedelbart efter tillträdet, dels vet man inte var Obama står riktigt när det gäller Mellanöstern. En ytterligare orsak kan vara att man vill tvinga FN eller andra arabstater att få slut på vapensmugglingarna i tunnlarna. Det finns vissa indikationer på att arabstater är beredda att skicka trupper, som skall se till att vapensmugglingarna upphör. Jag hyser ingen större tilltro till detta. Världssamfundet garanterade att Hizbollah skulle neutraliseras efter Libanonkriget för några år sedan. Idag styr Hizbollah över hela södra Libanon och har mer vapen och raketer än någonsin. Så mycket för den garantin.

Media har visserligen nämnt att vapen smugglas i dessa tunnlar, men för det mesta berättar man bara om att mat och mediciner (vill man vara speciellt känslosam säger man ”barnmediciner”, det ger ju de rätta associationerna, eller hur?) smugglas genom tunnlarna. Som om Israel skulle ha dragit igång sin offensiv om det enbart var mediciner och mat som smugglades genom tunnlarna. Operationen i Gaza har kostat Israel flera miljarder, pengar som man kunde använt till bättre saker. Israelerna har inget som helst emot att palestinierna får mat och medicin. Tvärtom, eftersom ett välmående Gaza vore en mindre grogrund för terrorism. Vapensmugglingen genom tunnlarna har varit huvudorsaken till Israels offensiv. Utan dessa tunnlar hade Hamas inga raketer att skjuta mot Israel.

Det har påståtts att Israel avsiktligt bombar skolor etc och att Israel använder olagliga vapen, t ex fosforbomber (vilket användes av de allierade under Andra Världskriget). Jag är övertygad om att detta omöjligen kan stämma. Ingen har anklagat israelerna för att vara korkade. Även om de nu skulle vara så onda som P1, Expressen etc, vill göra gällande, skulle de aldrig vara så dumma att de avsiktligt skulle bomba skolor eller använda vit fosfor. De har ju allt att förlora på det. Dessutom behöver de inte använda olagliga vapen, eftersom Hamas inte har något att sätta emot det som Israel har i sitt förråd av lagliga vapen. Det är möjligt att Israel använt någon typ av bomber eller granater innehållande vit fosfor, eftersom detta ämne ingår i lys- och rökgranater (vilka används av alla länder, inkluderande Sverige). Det skulle givetvis kunna hända att det finns fosfor kvar när en sådan granat slår ned, men det skall mycket otur till för att människor skall bli skadade. Jag är nästan helst säker på att det handlar om propaganda, som västerländska, naiva (eller medvetet onda) journalister går på. Jag mailade en person jag känner, som bor i Israel och som har gjort värnplikten där, vad han trodde om saken. Han svarade:
Jag håller med om att bombning av civila är förkastligt. Jag har inte läst källorna, och jag antar att det är ord mot ord IDF-Hamas [IDF står för "Israel Defence Forces", dvs Israels Försvarsstyrkor] om vad som verkligen hände. Personligen har jag svårt att tro att IDF skulle göra så. Det finns visserligen rötägg överallt, även bland officerare, och IDF som organisation har svårt för självkritik. Men jag vet av personlig erfarenhet vad de officiella IDF-guidelines är, och jag vet att bombning av civila mål som används av militär kräver okej och underskrift av ganska många chefer plus ett antal intelligence-indikationer. Många officerare har veto-rätt om de anser att de inte är 100% säkra.

Jag vet också att israeliska piloter vid flera tillfällen valt att inte angripa mål de beordrats att angripa eller avbrutit ett pågående angrepp, när de bedömt att civila liv är i fara. Vissa precisionsvapen går att destruera eller styra åt annat håll efter att de avlossats, om man efter avskjutandet upptäcker att finns civila i riskzonen. Detta har gjorts flera gånger under Gazakonflikten. Jag vågar påstå att Israel gjort mer än något annat land någonsin gjort för att undvika civila offer under den här konflikten. I både Afghanistan och Irak har vi under de senaste åren haft tusentals civila offer, utan att världssamfundet reagerat lika skarpt som man gjort mot Israel just nu. Det handlar om mångdubbelt fler offer än i Gaza och på Västbanken under de sista 10 åren. Jag är inte ensam om att påstå att Israel undviker civila offer så långt det är möjligt. En högt uppsatt brittisk officer, som bl a varit befälhavare för de brittiska styrkorn i Afghanistan, hävdade precis detta i en intervju i BBC, som kan ses här. BBC har tydligen skärpt sig lite, efter all kritik om partiskhet när det gäller Mellanöstern, annars hade de knappast släppt igenom denna intervju.

Det finns vittnesmål i palestinska tidningar som berättar om hur palestinska familjer utnyttjats som sköldar av Hamas. Man har installerat raketramper runt deras hus, förvarat vapen i deras källare etc. Och har någon i familjen protesterat har man skjutit honom i benen eller helt enkelt skjutit ihjäl honom, beroende på vilket humör man varit på. Hamas är den nakna ondskan, som saknar all respekt för människoliv. För dem betyder ett dött barn ingenting. Jo döda israeliska barn är en njutning för dem, och när deras egna barn dör, ser de detta som en propagandaseger. Hamas är en värdig representant för paraplyorganisationen SSSF (se tidigare bloggar).

Al-Jazeera TV hade 22/1 2009 ett program med titeln ”Idag är Hamas’ gängmedlemmar lössläppta som ett djurflock på Gazas gator, mot Fatahs medlemmar”. I programmet berättar man om hur Hamas’ baser och fängelser har förstörts och hur Hamas nu använder Gazas skolor, Al-Nassersjukhuset, radiologiska avdelningen vid Shifásjukhuset, Al-Aqsauniversitetet och andra platser som moskéer till förhörscentra och tortyrkammare, där man torterar Fatahmedlemmar och medlemmar i andra palestinska grupperingar. Vid flera tillfällen har man stuckit ut ögonen på PLO-medlemmar, efter att man anklagat dem för förräderi. Man undrar varför man inte hör om sådana saker i svenska media. Eller varför man inte hör något om UNWRA:s partiskhet i konflikten (vilket omöjliggör för FN att bidra till en lösning, eftersom judarna betraktar UNWRA, och därmed också FN, som en del av konflikten och inte som en möjlig medlare – UN i Israel står för ”United Nothing”).

Ja, jag skulle kunna sitta i timmar och skriva om detta. Det är djupt tragiskt, och visar på hur ondskan breder ut sig alltmer i vår tid, även i vårt land. Ett exempel på det spirande jude- och Israelhatet är det som hänt Lennart Eriksson. Denne sparkades från Migrationsverket på grund av att han hade en hemsida som var positiv till Israel. Trots att tingsrätten förklarade att avskedandet var olagligt, vägrade Migrationsverket att ta tillbaka avskedandet och erbjöd i stället ekonomisk kompensation för att bli av med Eriksson. Fallet har nu gått vidare till JO, men om jag inte missbedömt JO, så kommer Migrationsverket att få rätt. Samtidigt finns bilder på en annan tjänsteman vid samma verk, som visar hur denne deltar i en proarabisk demonstration, där man skanderar ”Död åt Israel! Död åt alla judar”. Det vore ju en sak om även han fick sparken. Jag tycker visserligen det vore fel, man har rätt att ha vilka privata åsikter man vill, men det skulle åtminstone vara konsekvent. Att Migrationsverket så uppenbart stöder den palestinska sidan är oroväckande på många sätt.

Något annat som är oroväckande är hur muslimska grupper (och även fascistiska och antifascistiska grupper, dvs olika underavdelningar till SSSF) försöker hindra demonstrationer som stöder Israel. Dvs själva utnyttjar de sina demokratiska rättigheter (t ex att demonstrera), men förnekar samtidigt andra denna rätt, något som är typiskt ondskan. I Malmö angrep man en demonstration för fred i Mellanöstern, som både stödde Israel och palestinierna, med äggkastning och vrål och hot. Poliserna var helt passiva och tillät motdemonstranterna att hindra det fria ordet i vårt land. En polischef, som varit ansvarig för polisbevakningen av demonstrationen, sade i en intervju att det är ”omöjligt att tillfredsställa båda sidor”! Vadå, båda sidor? Om en sida fått tillstånd att demonstrera och en annan sida vill hindra denna demonstrationen, handlar det väl inte om att ”tillfredsställa båda sidor”. Då är det polisens plikt att totalt, till 100 procent, stoppa den sida som vill hindra den lagliga demonstrationen. Om så behövs med våld. Polisen skall tillsammans med media vara demokratins försvarare. Skäms! Läs gärna den här bloggen, skriven av en jude, bosatt i Malmö, som var med under demonstationen. Han kallar numera Sverige för ”Före detta demokratiska Konungariket Sverige”.

Skrämmande läsning, och inte speciellt smickrande för Sverige, frihetens och toleransens paradis (dvs om vi får säga det själva). Snarare skammens och ynkedomens paradis, eller kanske snarare helvete. Jag börjar alltmer skämmas över att vara svensk. Över att vara medborgare i ett land som hyser de ynkligaste, fegaste, mest lögnaktiga människorna på jorden. Det är sant att människor är bedragna av media. Men det är lika sant att människor villigt låter sig bedragas och därmed drar en skuld över sig själva. Ungefär som att människor i Nazityskland var hjärntvättade av all propaganda. Men det lät sig villigt hjärntvättas.

Som tur är så är inte alla poliser lika ynkliga som de i Malmö. I onsdags (28/1) hade Livets Ord sin årliga minnesdag för Förintelsen. Israels ambassadör, flera Överlevare från Förintelsen och många människor hade samlats. Utanför stod pöbeln och skrek. När Israels ambassadör skulle börja tala, rusade några unga män upp och började ropa slagord mot Israel. Hela församlingen (flera tusen personer) reste sig då upp och började sjunga ”Vi välsignar dig, Israel…” Provokatörerna lyftes snabbt ut av civilklädd polis och medlemmar i Livets Ord (man behöver inte vara en mes för att man är kristen, tvärtom). Även demonstranterna utanför pacificerades fullständigt av polisen och någon skadegörelse blev det inte. Mycket bra gjort av polisen. Man undrar vad de demonstrerade mot? Förintelsen, eller att man minns den? Det var ju det som kvällen handlade om. Det tycks som att hjärndöd bara är halva ordet, när det gäller den här typen av människor (det kanske inte är så kristet att säga så, men det kanske är sant – kristendomen handlar ju faktiskt inte bara om kärlek, utan också om Sanning).

Min blogg och hemsida handlar om många olika saker. Jag har inte tid att hela tiden kommentera Mellanöstern. Jag har på olika ställen, bl a i min länksamling, länkar till sajter där Israel etc behandlas. Några ytterligare länkar, där man kan läsa mer utförligt om medias behandling av det som skett just nu, är följande:

Fred i Mellanöstern
tedekeroth.wordpress.com

Låg mig avsluta med att citera vad Israel tidigare premiärminister Golda Meir för 35 år sedan sade till araberna,
Vi kan förlåta er för att ha dödat våra söner. Men vi kommer aldrig att förlåta er för att ni tvingar oss att döda era.